1218 kilometres away
Till er som inte visste det... så har jag sökt in till en Naturvetenskapslinje med marinbiologisk spets nere i Lysekil. Om jag ska vara ärlig så övervägde jag det inte fullt ut och det försvann rätt snabbt ur mitt huvud. Men för några veckor sedan så fick jag ett samtal från en som jobbar på skolan och som berättade om linjen. Efter det så kunde jag som inte få det ur huvudet..
Att få flytta hemifrån och leva som jag sjäv vill samtidigt som jag får tillgång till den i stort sett bästa dykningen Sverige kan erbjuda, vore jättehärligt. Men att samtidigt bli tvungen att lämna allt stöd hemifrån och alla mina underbara vänner häruppe gjorde att jag tvekade... speciellt eftersom att det är en sådan tung linje... Jag är en sådan person som har problem redan när det kommer till att välja vilken smak jag vill ha på glassen och att välja huruvida man ska flytta 122 mil eller inte är ju inte precis lättare...
Men jag tänkte att det kanske kunde hjälpa om jag fick se staden och skolan, bara för att se vad jag gav mig in på alternativt missade... och efter några timmars övertalande av min kära pappa...så beslutade vi oss för att åka följande dag.
När vi körde in i Lysekil för första gången så höll jag på att tappa andan över hur vackert det var. Små vita stenhus som stod uppradade i snirklande rader längs med klippväggarna, smala kullerstensgator och gulliga gammaldags skyltar. Att jag vid första anblicken fick uppleva staden under solnedgång bidrog nog bara ännu mer till min förtjusning. Jag skulle säga att den var lite som en kombination mellan en norsk och en spansk stad. 
Efter att vi spanat in skolan och dess omgivningar så besökte vi Luna Cafe, en supermysig spansk restaurang (Jag fick dessutom beställa på spanska :D) Varpå vi strosade runt och utforskade staden. Vi funderade även på att ta en kajaktur, men vi skulle åka vidare söderut till några släktingar i Falkenberg så det hanns inte med.
Så... vad kom jag fram till?
Jag måste säga att Lysekil är en av de absolut mysigaste städerna jag någonsin besökt (iallafall på sommaren) och jag ler av bara tanken på att spendera tre år av mitt liv där. Men... med tanke på att Naturvetenskap ändå är en rätt tuff linje.. (speciellt om man som mig har rätt höga krav på sig själv...) så känner jag att det kanske är bäst att vänta ytterligare några år innan jag drar mig hemifrån. Därför väljer jag att stanna kvar här uppe och gå naturvetenskaps linjen istället.
Trackback
