Jag har aldrig varit med om att en sommar anlänt mer lägligt, det har gått över en månad sedan vi slutade skolan, men stresskänslan och slitenheten har inte riktigt släppt sitt grepp om mig ännu. Jag insåg nog inte hur stressad jag varit nu i våras, förrän jag fick sommarlov på riktigt efter två och en halv veckas arbete. Jag gick näst intill bokstavligen i idé, instängd i mitt rum under en vecka. Ända tills vi skulle till London, då jag kände mig äntligen kände orken för att ta mig ur mitt lilla kryp in.

Men det är först nu som jag börjar känna hur viljan inom mig att göra saker och skaparlusten vaknar till liv igen. Vilket känns riktigt härligt då jag har ett år av ogenomförda idéer att ta i tu med och månader av orörda bilder att damma upp. För att inte tala om mitt rum som fler än en gång benämnts som naturskatastrof, med okänt antal omkommna, av min käre Isak.

Pågrund av stress har jag även missunnat mina kära vänner, vilka jag tänkte försöka styra upp lite planer med.  Men först ska jag göra saker för mig, och det ska bli oerhört roligt. Jag börjar äntligen känna mig levande igen, sådär som endast bara fötter mot gräs, ljusa långa nätter, longboardturer på solblekta asfaltsgator, regniga promenader utan jacka, midnattsbad och frodig grönska kan få en att känna. Idag hittade jag mig dessutom en trevlig fototidning som verkligen inspirerade mig, så jag sitter nu här och gör mitt bästa för att verkligen utnyttja inspirationen fullt ut när den äntligen fyller min kropp och själ igen..