PDOL - Pitea dansar och ler
Två gånger per år så fylls vår lilla stad till bristningsgränsen, under Pite summer games, fotbollsturneringen som varje år i slutet av juni utspelar sig i vår lilla stad och som lockar hit tusentals människor från hela världen. Faktiskt är det nästan lika många besökare som invånare i staden. Vilket jag fick lärdom om när jag jobbade som guide/tolk Den andra gången är "Piteå dansar och ler" eller "Piteå super och spyr" som det kallas i mången folkmun, som denna helg dansade in på våra gator. Jag är en person som älskar festivaler, eftersom att de fyller städer med en puls och glädje som enbart festivaler kan. Men som småstads tjejen jag är så måste jag även säga att det är ganska skönt när det är över också. Här har ni iallafall bilderna från mitt PDOL.
Photocred på bilden ovan till min kära vän Hanna som lyckades fånga minen på Niklas och Elias när de åkte mot möjlig död.
Hittade ett par jättefina skor som någon (förmodligen väldigt packad) människa lämnat efter sig på marken.
DAG 2
Det kan vara så att jag och Isaks vänner lite smått drog honom med oss till festivalområdet, och därför ville han envisas med att se olycklig ut varenda gång jag vinklade kameran mot honom, bara för att jag alltid skulle minnas vilken uppoffring han gjorde.
Fast som ni kan se lyckades han faktiskt ha lite roligt också, så roligt att jag faktiskt fick ta en bild på honom ;) Jag älskar dessutom hur mycket han och Edwin ser ut som ett lyckligt par på denna bild, så mycket att jag nästan börjar undra om jag inte har lite konkurrens.
Jag fick dessutom för första gången i mitt liv äta fish and chips i tidningspapper = <3
En annan grej jag finner lite tråkigt med festivaler rent ljusmässigt är att de färgade ljusen totalt utrotar nästan all naturlig hudton, även om ljusen har sina fördelar för bilder också. Så efter ett antal desperata försök att göra den någorlunda naturlig i photoshop så slutade det med att nästan alla bilder blev svartvita av den enkla anledningen att för att det kändes enklare så. Vilket jag upplever dessutom bidrog till att bakgrunderna blev mindre röriga då det fanns massor av olika färger som inte gick ihop.
Eng Translation // Twice a year, our little town is filled to the limit of breaking with people. Thev first time during Pite Summer Games, the fotball tournament that every year brings tousands of visitors from all around the globe to our little town.In fact, here are almost as many visitors as citizens walk our streets during theese four days in the end of june, a number which is steadily increasing each year. A fact which I came to learn when working as a guide/translator this year. the second time is during "Piteå dansar och ler" (Piteå dances and smiles) or "Piteå drinks and throws up" as some prefer to call the festival. I myself enjoy how the city is filled with pulse and joy, in a way that only a festival brings. But as the small town girl I am, I must say that I like the feeling of calm, when it all comes to an end, aswell. Here´s my experience of this year´s edition of PDOL.
A thing I find quite boring about festivals and concerts is that the coloured lights often completely erases the natural skincolour, often beyond saving. "The coloured lights do have their pros aswell of course) Lucky enough most of them looked great in black and white, a solution which of course felt much easier then putting tons of effort in good skincolour.
Savoring in the freedom of summer
Jag har aldrig varit med om att en sommar anlänt mer lägligt, det har gått över en månad sedan vi slutade skolan, men stresskänslan och slitenheten har inte riktigt släppt sitt grepp om mig ännu. Jag insåg nog inte hur stressad jag varit nu i våras, förrän jag fick sommarlov på riktigt efter två och en halv veckas arbete. Jag gick näst intill bokstavligen i idé, instängd i mitt rum under en vecka. Ända tills vi skulle till London, då jag kände mig äntligen kände orken för att ta mig ur mitt lilla kryp in.
Men det är först nu som jag börjar känna hur viljan inom mig att göra saker och skaparlusten vaknar till liv igen. Vilket känns riktigt härligt då jag har ett år av ogenomförda idéer att ta i tu med och månader av orörda bilder att damma upp. För att inte tala om mitt rum som fler än en gång benämnts som naturskatastrof, med okänt antal omkommna, av min käre Isak.
Pågrund av stress har jag även missunnat mina kära vänner, vilka jag tänkte försöka styra upp lite planer med. Men först ska jag göra saker för mig, och det ska bli oerhört roligt. Jag börjar äntligen känna mig levande igen, sådär som endast bara fötter mot gräs, ljusa långa nätter, longboardturer på solblekta asfaltsgator, regniga promenader utan jacka, midnattsbad och frodig grönska kan få en att känna. Idag hittade jag mig dessutom en trevlig fototidning som verkligen inspirerade mig, så jag sitter nu här och gör mitt bästa för att verkligen utnyttja inspirationen fullt ut när den äntligen fyller min kropp och själ igen..
Jag hoppas iallafall att ni har haft, har och kommer ha en riktigt trevlig sommar. Glöm inte bort att sommaren är tiden då man faktiskt får ta en paus från ansvaren, vårda sin själ och göra de saker man under gråa vardagar desperat önskar att man kunde fåt tid att göra. Kramar!
When the rain left the world draped in mirrors
Fotoprojekt - Doft
Jag insåg igårkväll att månadens projekt skulle lanseras idag och letade desperat i arkivet tills jag hitta några bilder som skulle kunna passa in på temat, då jag inte kände mig ha tid till att genomföra någon av mina ideer för det här temat. Men själva ideen med det här projektet är ju att utmana sig själv att göra nya saker. Så jag, Isabelle och omkring 2000 mygg (omöjligt att fota nattetid i Norrland utan besök av dessa) begav oss kring halv 1 tiden ut på jakt efter vackra blommor att lukta på. Vilket vi dessvärre bara hittade i grannarnas trädgårdar... (cred till er grannar som omedvetet lånade ut blommor)
Här hittar ni de andra tjejernas fina bilder
