Tim
Black and white
- Skogstjärnen -
Jag ha bara tagit bild 1, 2, 7 och 8 i detta inlägg, resten är Åsas (aka min mammas kusins underbara fru) förtjänst
This place catches my breath every single time
Det kändes så tråkigt att lämna detta paradis efter bara en dag, speciellt innan jag hunnit träffa mina släktingar från Borås... och ännu tråkigare att utsätta mig för ytterligare 18 h i bil (om man räknar med stopp) , så jag valde att stanna kvar hos min mammas faster som bor strax utanför Falkenberg och sedan ta tåget hem sen.
1218 kilometres away
Till er som inte visste det... så har jag sökt in till en Naturvetenskapslinje med marinbiologisk spets nere i Lysekil. Om jag ska vara ärlig så övervägde jag det inte fullt ut och det försvann rätt snabbt ur mitt huvud. Men för några veckor sedan så fick jag ett samtal från en som jobbar på skolan och som berättade om linjen. Efter det så kunde jag som inte få det ur huvudet..
Att få flytta hemifrån och leva som jag sjäv vill samtidigt som jag får tillgång till den i stort sett bästa dykningen Sverige kan erbjuda, vore jättehärligt. Men att samtidigt bli tvungen att lämna allt stöd hemifrån och alla mina underbara vänner häruppe gjorde att jag tvekade... speciellt eftersom att det är en sådan tung linje... Jag är en sådan person som har problem redan när det kommer till att välja vilken smak jag vill ha på glassen och att välja huruvida man ska flytta 122 mil eller inte är ju inte precis lättare...
Men jag tänkte att det kanske kunde hjälpa om jag fick se staden och skolan, bara för att se vad jag gav mig in på alternativt missade... och efter några timmars övertalande av min kära pappa...så beslutade vi oss för att åka följande dag.
När vi körde in i Lysekil för första gången så höll jag på att tappa andan över hur vackert det var. Små vita stenhus som stod uppradade i snirklande rader längs med klippväggarna, smala kullerstensgator och gulliga gammaldags skyltar. Att jag vid första anblicken fick uppleva staden under solnedgång bidrog nog bara ännu mer till min förtjusning. Jag skulle säga att den var lite som en kombination mellan en norsk och en spansk stad. 
Efter att vi spanat in skolan och dess omgivningar så besökte vi Luna Cafe, en supermysig spansk restaurang (Jag fick dessutom beställa på spanska :D) Varpå vi strosade runt och utforskade staden. Vi funderade även på att ta en kajaktur, men vi skulle åka vidare söderut till några släktingar i Falkenberg så det hanns inte med.
Så... vad kom jag fram till?
Jag måste säga att Lysekil är en av de absolut mysigaste städerna jag någonsin besökt (iallafall på sommaren) och jag ler av bara tanken på att spendera tre år av mitt liv där. Men... med tanke på att Naturvetenskap ändå är en rätt tuff linje.. (speciellt om man som mig har rätt höga krav på sig själv...) så känner jag att det kanske är bäst att vänta ytterligare några år innan jag drar mig hemifrån. Därför väljer jag att stanna kvar här uppe och gå naturvetenskaps linjen istället.
A flower with torn edges
Hej godingar, det var ett rätt bra tag sedan!
Om jag ska vara ärlig så tror jag att jag har gjort mer de senaste 3 veckorna än jag gjort på hela sommaren och jag har mängder av foton åt er som bör hamna på bloggen någon gång de närmsta dagarna, Tills vidare så kan ni kika lite på mina snygga syster.
Ha det bra så länge
Kram Elin <3
- Misty fields -
Strax innan halv fyra på morgonen började jag och Boss cykla från festen och mot stan. Åh, vilken underbar dimma. Det sprätte till i kroppen av lycka varenda gång jag tryckte ner avtryckaren. Jag tror det tog oss nästan en och en halv timme att cykla hem så många gånger som jag stannade för att fota (en sträcka som borde ha tagit oss max 30-45 min.... ^^). Ibland förstår jag inte hur mina vänner orkar med mig....
Hehe Boss hade inte haft med sig något ombyte och hans kläder var fortfarande dyngsura efter att ha glidit runt i såpan på presseningen.... så han cyklade hem i bara kalsonger XD
- Saying goodbye -
Idag har jag kramat om den bästa vännen jag någonsin haft för sista gången på ett år. Jag vet helt ärligt inte om jag ska vara glad för alla äventyr och allt nytt du får uppleva i Nya zeeland eller om jag ska gråta för att jag måste vara kvar här i Sverige utan dig. Just nu är det väl lite både och ^^ Jag kommer sakna dig massor iallafall... och det vet jag att det är det många fler än jag som kommer göra.
Klicka här för att följa henne under hennes utbytesår.
Igår så hade vi hennes överaskningsavskedsfest (som hon dock visste om....^^). Det gick verkligen inte som det skulle, men åh så roligt det var :')
De nedersta bilderna har jag snott från hennes blogg som ni hittar här
- Moa Hägglund -
Those endless summer nights
Runt klockan elva igår så sprang ner till jag och min fina vän Hanna och fotade, helt magiskt ljus säger jag bara, som ni nog kan se på bilderna vi tog nedan. Dock så ledde medtagandet av ytterligare en fotonörd till att jag var tvungen att lämna den vanliga säkerheten bakom kameran och bli fotad själv.... men god så fina dem blev, hon kan verkligen det här med foto.
För fler grymma bilder av henne klicka här
When everything´s perfect
Hade två helt underbara kvällar med min familj nere vid älven för någon vecka sedan. När vi var mindre så var det här något vi brukade göra jämt. Men de senaste åren så har alla haft en massa egna planer så stunderna tillsammans har blivit allt färre. Men åh så många skratt det blev den kvällen, blir alldeles mysig i kroppen av bara tanken.
Valborg
Cake isn´t only for birthdays
Somedays you simply can´t stop smiling
Jag har inte en susning om varför men idag har jag varit näst in till barnsligt glad, jag vaknade bokstavligt med ett leende på läpparna. Dessutom så fick vi sluta tidigare vilket ledde till att jag ganska snabbt hamnade i solen på vernandan med John green´s "The fault in our stars" i handen. Vilket ju självklart bidrog en del det också.
Förresten så fotade Sara mig idag, till mammas förtret. Vi möblerade nämligen om halva vardagsrummet bara för att få en vit bakgrund. (Nu ser den ju i och för sig inte speciellt vit ut på just bilden ovan eftersom att vi inte belyste bakgrunden men whatever) Hehehe men det gillade hon inte, speciellt inte detaljen att vi liksom inte plockade undan allt efter oss ^^
Men nu börjar det bli sent så jag tror jag avrundar här.
Godnatt.
The last day of what´s supposed to be winter
Aaaaaaaaaaaaaaaaah.......... VATTEN!!!!!!!!!!!
Music makes everything so fun
- My greatest treasure -
Jag vet inte riktigt vad det är som gör att jag älskar dig så mycket... men det gör jag älskade syster, du är värd det allra bästa.
"You are my sun, my moon and all of my stars, and I just wouldn´t be able to live a life without you"
Nu hade jag bara tänkt slå mig ner och se någon film med familjen, jag önskar er alla en riktigt fin alla hjärtans dag :)
In the land of mountains and fjords
För någon vecka sedan så åkte jag tillsammans med min käre fader och några goda vänner från dykarklubben till Norge för att reka efter en bra campingplats inför en resa vi ska göra senare I år.
Jag kan verkligen inte se mig mätt på detta land. Jag har varit i Norge väldigt mycket de senaste åren och jag vet att jag kommer resa dit fler gånger men jag tror aldrig någonsin att jag kommer sluta häpnas over hur vackert detta land är.
Tumlare (typ som delfiner) som hoppar i turkosblått vatten, frodig grönska (kanske inte så frodigt på vintern dock), höga berg, slingrande vägar och växlande väder. Det intressanta är att världen under ytan är minst lika intressant och vacker. Vackra varelser som b.la nakensnäckor, anemoner, eremitkräftor, krabbor, maneter, snäckor, mindre arter av hajar, tumlare, större fiskar som t.ex marulker och olika arter av plattfisk som lever mitt ibland frodig tareskog. För er som aldrig skådat denna värld så måste min förra mening bara ha låtit som en massa ord... men om ni spanar in mina två kommande inlägg så ska ni få se vad jag snackar om :)
Food is so much better shared
Människor är vackra
Nu försöker vi med det här med fototävling igen, denna gång på Josefines blogg., med bilden på den här underbara lilla tjejen och önskemål om det här stativet om jag vinner.
Det här var en av dem roligaste photoshootsen jag haft om jag ska vara ärlig. Jag minns hur hon kom och knackade på min dörr och frågade mig jag vill komma ut och spela badminton. Vilket vi ofta gör. (Som hon dessutom spöade mig i med hastlängder , *PINSAMT* spöad av en som är halva ens ålder, bra jobbat Elin). Jag minns hur bollen flög iväg och landade i mammas lilla trädgårdsland (som mest består av blombuskar) och hur hon utan tvekan hoppade in. Busfrö som hon är började hon sedan gömma sig för mig och det var så otroligt gulligt att jag sprang in efter kameran. (se inläggen här, här och här)
Hon sken som en sol då hon poserade för kameran och till slut hamnade hon bara på gräset. Hela gräsmatan var full av små vita och rosa små blommor och jag började kasta dem på henne och det blev självklart krig. Hon stoppade en blomma i munnen, ni vet som en cowboy från gamla västern. och sa "Fota mig nu, Elin". Lägg dig ner då sa jag. Men det ville hon inte för att hon kanske då kunde få grönska på sin fina rosa klänning, vilket ju vore katastrof, så jag sprang in och hämtade en filt och bredde ut hennes långa hår och kastade blommor i det. "Ta några bilder utan blomman i munnen nudå och det är det ögonblicket som är fångat här. Vad jag älskar med den här bilden är att hon på något sätt påminner om en outslagen blomma, som har hela livet framför sig att breda ut sina kronblad, Så ung, så mjuk, så naturlig och så livsglad.
